Lola

Jag andas någon annans luft, och tänker på dig.

Luften gör mig nedstämd. Luften får mig att känna mig ensam,

fastän han sitter bredvid mig och lyssnar på vad jag säger.

Hans luft är inte som din, hans röst är inte lika mörk och vacker.

Jag känner mig som en daggmask,
kryper upp till ytan när det är fuktigt,
när det regnar.
Du är regnet. Du är fukten jag vill leva i.