som ingenting...





Som luftens hetta, springer du förbi och snor mina minnen.
Och som nattens kyla smyger du in i mina kläder och smeker min ostarka kropp.
Som ljusets stryka bländar du mig med din hud.
Och som mörkrets tyngd trycker du ner mig mot öppna avlopp.

Jag beundrar dig ändå.
...älskling!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0