Lola

Tredje gången vi träffas i kylan, samma tid och på samma plats igen. Och jag tycker om att se dig från långt håll och när jag är framme värmer du mig med ditt underbara leende. Vi går ganska nära varandra, så nära gick vi inte första gången, minns du?
Jag vill bara kunna våga hålla dig i handen, men jag väntar...kanske 50 minuter, sen närmar mitt pekfinger din hand och jag håller i tre av dina fingrar nu. Jag blir varm, fjärilarna börjar flaxa i min mage och jag känner mig konstig, nu håller jag i hela din hand.
Vi går till ställen där ingen människa går, trampar i snö som ingen har rört. Idag har vi inte så mycket att säga, jag skrev inte marspojken i snön, jag tror att vi var upptagna med att hålla varandra i handen, i alla fall jag.
Jag tycker om allt med dig, när du går ut i kylan...när det nästan är snöstorm och promenerar med mig vid stranden, jag tycker om när du håller så hårt i min hand, när du tveksamt ser mig i ögonen ibland, och jag....tycker så mycket om dig, marspojken.



iblandsaknarjagdigsåmycketatttårarbörjarrinnanerfrånminaögon.